Så här mysig är det på Gullan's altan, nog känner man sig välkommen.
För någon timma sedan kom vi hem från Gullan, hon bjöd på dagens middag, en massa plockmat. Nu får det vara slut på dessa matkallas äter alldeles för mycket varje gång vi är flera omkring matbordet, som en matoman.
Kyligt är det ute nu -19*, men det brukar vara långt mera en så här uppe, denna dag för ett år sedan var det -29* så man kan säga att det är mildväder nu på Nord Värmländska, hehe. Det knastrade så mysigt under fötterna när vi gick hem, himlen var stjärnklar och det var helt vindstilla.
Påminner om barndomens underbara vintrar när vi var små och mamma lindade tidningspapper omkring fötterna innan fötterna sattes i pjäxorna för att hålla fossarna varma. Farfar sydde både pjäxor och skor, han var skomakare, en skicklig sådan. Vi 6 barn hade alltid varma fötter. Farmor och mamma stickade varma kläder. Tror mina barnaår ligger till grund för att jag gillar vinter, med massor av snö och kyla, sådana var mina barndoms vintrar, helt underbara.
Jag lever och mår primus // kramen..
lillis
22 december 2011 06:48
Vacker bild på fågeln.
Vad trevligt att vara bjuden på mat hos Gullan
Måste säga att jag är lite avundsjuk på din snö
Ha det bäst vännen
Kram
http://danslillis.bloggplatsen.se
ansepanse
22 december 2011 11:20
det är likadant med mamma, hon tycker om kalla, snörika vintrar eftersom hon kommer från norra Finland
vilka fina bilder du visar upp men får vi inte se din gran också? och mannens egengjorda ljusstake? det vill jag gärna få se
kramar vännen
http://kinaguld.blogg.se
Yvonne R
22 december 2011 11:58
Underbar veranda som välkomnar så fint! Mysigt att sitta och äta med goda vänner :)
Ha det gott å kramar
ps +2,5 här nu och den lilla snön töar bort
http://yvonne.bloggagratis.se
agge
22 december 2011 13:21
Vilken fin pippi du fångat på bild. Det ser verkligen inbjudande ut på den altanen.....
kram
gerty
22 december 2011 17:32
Vilken fin altan, här knarrar det inte minsann under föterna, men inget vi kan göra något av, nu är jag färdig med mina bestyr bara lit små plock kvar
http://prilyckans.bloggplatsen.se
Maggan
22 december 2011 17:41
Är det inte självaste Nötväckan som är hos dig o snor lite frön?
Visst är det mysigt att höra knarret i snön när man går i den iskalla vinten. Jag kommer också ihåg mina barndoms vintrar. Då gillade jag den,inte nu tyvärr. Kan det vara åldern tro? Men det är skillnad på vintern på landet än här i "stan". Inte alls samma stämning.
Ha det fortsatt bra i ditt snörike min vän. Kramar!
http://Margaretha.bloggagratis.se
liv Karlsson
22 december 2011 20:06
Hei på deg søster og svoger. Ja du er underbar til og skildre vår barndom som jeg også husker med glede. Vilken fin veranda som Gullan har , skjønner godt dere trives der. Sikkert en underbar dame det skjønner jeg. Ja du skriver dere har 19 gr vi har 21 gr i dag og går men det er + og knall sol , himmel uten en sky. Jeg savner nokk snø men ikke min kjære. Vi er nu ferdig med allt til jul, har handlet blomster som vi har vert og levert i dag til alle våre kjære her vi bor, så nu kan jule begynne. Er litt bedre i ryggen men ikke helt god enda. Så fint bilde av pippen som spiser frø. I Norge kaller vi den spett mes eller trekryper. Ønsker dere en frefull julehøytid og et godt nyttår. Kjempeglad i deg søstra mi.
Margit
22 december 2011 22:24
Oj, sån kyla ni har haft!!! Då har ni snön kvar, förstår jag.
Vilken HÄRLLIG ALTAN!! Så stor och mysig...
Önskar dej Rut en mycket GOD JUL!!!!
Kram!!!
http://margitholm.blogg.se