Så här mysig är det på Gullan's altan, nog känner man sig välkommen.

För någon timma sedan kom vi hem från Gullan, hon bjöd på dagens middag, en massa plockmat. Nu får det vara slut på dessa matkallas äter alldeles för mycket varje gång vi är flera omkring matbordet, som en matoman.

Kyligt är det ute nu -19*, men det brukar vara långt mera en så här uppe, denna dag för ett år sedan var det -29* så man kan säga att det är mildväder nu på Nord Värmländska, hehe. Det knastrade så mysigt under fötterna när vi gick hem, himlen var stjärnklar och det var helt vindstilla.

Påminner om barndomens underbara vintrar när vi var små och mamma lindade tidningspapper omkring fötterna innan fötterna sattes i pjäxorna för att hålla fossarna varma. Farfar sydde både pjäxor och skor, han var skomakare, en skicklig sådan. Vi 6 barn hade alltid varma fötter. Farmor och mamma stickade varma kläder. Tror mina barnaår ligger till grund för att jag gillar vinter, med massor av snö och kyla, sådana var mina barndoms vintrar, helt underbara.

Jag lever och mår primus // kramen..