trotts en uppsjö av klockor. Satt och skrev ett inlägg i Skogsfruns blogg, och utan förevarning så släktes allt elektriskt och det blev så tyst och konstigt. Strömavbrottet varade här i ca. 3 ½ timma, hörde på radion att det kunde ta flera timmar innan hela Lerum kunde få till baka strömmen och ingen förklarning om varför den försvant.

I dag tänkte jag att jag inte skulle gå miste om ett härligt Wienerbröd som Skogsfruns man RR var och inhandlade och snabbade mig för att komma i tid till fikat. Men som alltid så går dessa bakverk min näsa förbi "Läs här" undrar vem som missunnar mig dessa :-( 

Är inte van vid strömavbrott så man blir helt ställd, vad hitta på då ? jo klippa hundarnas gräsmatta, det kan inte gå längre tid en 4-5 dagars mellanrum nu när det har regnat så, och gräsklipparen går inte på ström som tur är.

Klippte först sönder mina gamla stövlar och gjorde dom lite mera sommarsköna. Skor blir ju så gröna av gräsklipp och förstörda, klippa barfota vågar jag inte för humlor och getingar, och fötterna blir svåra att få rena från det gröna.

Plockade mina första plommon i dag vilket gör att det börjar komma många getingar i trädet och även på marken när det börjar trilla ner plommon.

Nu får man vara på sin vakt när man går ut där. För ett par år sedan när det var ett riktigt getingår, kunde vi inte klippa gräset där, flera 100 getingar hade okuperat området flera meter omkring trädet och anföll i flock, burrr för dessa kräken. Tro mig, skatorna åt getingar, att dom klarade det är ett under, och inte bara en utan många slank ner i magen...

Åter en dag har randats, vita tjocka moln ligger över mig. Vad denna dag har att bjuda på det är ett oskrivet kort. För exakt ett år sedan sedan det här datumet 23/7 skrev jag om vädret och det är ett aktuellt ämne även nu. Har varit ute och läst lite olika bloggar nu på morgonen, fy så många bedrövliga hjärnor och tragiska öden det finns. Har följt en blogg några veckor som en ung tonårstjej skriver. Självmords tankar gror och gror i hennes unga knopp, skär sig dagligen med rakblad och visar upp hemska bilder på sin blogg. Jag mår piss efter besöken i hennes boning, men kan inte låta bli att följa hennes tragiska öde. Tänk så maktlös man står i dessa lägen, försöker man att skriva något positivt i  hennes kommentarer så så är det genast tummen ner så det har jag slutat med. Vård vägras, då slutar det bara på ett set för henne. Men man kan inte påverka en så beslutsam hjärna när viljan inte finns. Nääää, nu tar jag och kokar mig ett ägg och kletar smör på en macka och börjar min snurriga dag. Tittar in senare under dagen.