4 ½ vecka sedan Enya parades, blir mer och mer övertygad att det finns något i magen. Tog en bild på hennes tuttar i gårkväll och dom är mörkrosa, även huden under magen är rosafärgad, se den bifogade bilden. Nu hoppas jag på att det blir några små och söta bebbelibebbar som tultar omkring på gräsmattan framöver.  Enyas matintag är fortfarande hysteriskt, så inte mår hon dårligt av sin (förhoppningsvis) dräktighet. Skall nu börja ge henne 3 måltider på dagen. Fick badat 3 hundar i gårkväll, skall bli skönt att gå ner i källaren och bada dom resterande 3, där på golvet är det så svalkande skönt. Lika hysteriskt varmt i dag, 28 * inne trotts korsdrag och 29,6 * i skuggan och vindstilla, och varmare skall det bli..  Några njuter och andra våndas (själv tillhör jag dom sistnämnda :-(  Det påstås att det skall bli en rekordvarm sommar PUHAAAA och vänjer mig det gör jag aldrig. Hoppas ni får en mysig Nationaldag i dag, som i Norge kommer vi aldrig att få det, men att vi fick dagen som en röd dag i almanackan är kanske en bit på väg, vad det kommer att leda till i framtiden beror ju på oss själva..

Over and out/ Ruth

Första veckan fick Banjo följa med mig till jobbet, matade flera gånger varje dag, det gick bra och inga protester från chefen, alla gillade denna lilla varelse som rymdes i min hand.

Banjo fann sig snart till rätta i sitt nya hem, de små såren som han hade runt nacken efter kattens vassa tänder och klor läkte och skorporna ramlade av. Han växte och växte och snart insåg jag att han inte kunde vara i den lilla kaninburen till dess han var mogen för att släppas ut. Men det var lite mysigt att ha han springande runt benen på mig i köket. Våran hund följde Banjo med stora ögon från sin utkiksplats bakom kompostgallret. Hunden ja, en stor Berner som Banjo trodde var mamma när han fick klättra på hennes päls, men det blev för mycket för hunden, tyckte han var bläää, visst var han söt…….men lite väl påstridande va! Det bästa med Banjo enligt henne var att varje gång han fick vällingsflaskan fick även hon en liten slurk. Rättvist skall det vara. Banjo är inte rädd för henne, dottern eller mig. Men om någon annan familjemedlem kom in i köket kröp han ihop och gjorde sig ”osynlig”, och hunden trivs på avstånd bakom gallret och följer Banjo med nyfiken blick ........ Fortsättning följer !.........