Har tänkt så ofta på hur vi bloggare har för relationer med varandra, vi är som en enda stor familj. Mår någon dårligt så ger vi tröst och värmande ord. Är någon extra glad för någon speciell händelse så gläds vi med varandra. Vi delar alla våra vardagliga händelser, små eller stora. Berättar om skogspromenaderna med eller utan hund (ar). Hur vi gör om hemma, och vilken tapet vi valde, och visar upp det på bloggen för våra vänner. Vi får följa valpkullar från födelse till leverans. Får lära oss hur det fungerar och är i ett fågelhus, och i marsvins boet. Hur hästarna i hagen mår och vad vi gör för deras ve och väl. När djuren är sjuka och i bästa fall frisknar till. Visar upp vad vi har gjort i våran värkstadshörna och vid köksbordet. Får läsa intressanta berättelser från tidligare åldrar i livet och det är väldigt roliga berättelser. Undrar vi över något speciellt så kommer det genast hjälpande svar tipps och råd från vännerna. Vi har inte alltid samma åsikter om olika saker och ting, men det skall vi inte behöva ha, vilket man inte har i en kärnfamilj heller, det man måste axeptera, men inte utan en räjel ventilering som stundtals kan bli het, men man blir goda vänner till slut. Hur skulle det vara i kärnfamiljen om det inte rätade till sig ? Det känns som vi är en enda stor familj som delar varandras vardag i stort och smått.
Gillar er alla och ni ger mig så mycket / kramar om er alla och tack för att ni finns !
Ulla-Britt
30 januari 2008 14:15
Hejsan Ruth!
Du har så rätt vi är nog som en stor familj som delar med oss av vardagen.Det är alltid så kul att läsa här i din blogg.Jag fick mig verkligen ett gott skratt när jag läste om dina tofflor.Jag kan säga att jag har nästan gjort samma sak.Det var medan jag fortfarande jobbade.Det var regnigt väder och jag tog cykeln ner på stan i ett ärende och då upptäckte jag att jag hade blåa skoskydd på mig.Undrar vad dom tänkte dom som såg mig.
Ha en bra dag kram U-B
http://ulla-britt.bloggagratis.se
Smeden Bengt
30 januari 2008 14:29
Detta har jag också tänkt på mycket. Jag skrev en gång också något liknande.Något jag speciellt tänker på. Vissa träffas i samma bloggar nästan dagligen sen har vi alla våra spröt utåt åt andra håll också.
Man har ju några som man måste försöka träffa varje dag. Andra som man hälsar på då och då. Men man ser snart i kommentarerna vilka som tillhör ens närmaste bloggarvänner! Kram på dig min vän!
http://bengtalfred.bloggagratis.se
corina
30 januari 2008 15:03
Har också funderat över detta och håller med om allt du skriver....kunde ha varit jag som skrivit det men du hann före:)Många kramar tillbaka till dig!
http://wanilla.bloggagratis.se
Marianne
30 januari 2008 15:26
Håller till fullo med dig om allt du skriver idag. Och vad hade bloggen varit utan alla sina goa vänner. Vi är alla olika och har i de flesta fall olika intressen. Men kan dela både glädje och sorg. Skickar med en kram till dig och alla fina goa bloggvänner och besökare.
http://ekoxenskennel.bloggagratis.se
"Bettan"
30 januari 2008 16:34
Ja herre jösses så rätt detta inlägget i din blogg det blev. Detta är en underbar komunikation med den stora familjen som är ute i etern också :).
Många förgyller våra ibland så trista liv. Samtidigt som de kan glädjas åt ens lyckligare stunder.
Tack för att du skrev så som många av oss känner.
Jätte kram till dig vännen.
Bettan
Ps. väntar på att få höra om han har kommit hem idag. Men hon sa att han skulle hämtas emellan 16-17. ds
http://grafikbettan.bloggagratis.se
Frump
30 januari 2008 19:08
Så rätt du har Ruth!
Även om vi inte träffas i verkliga livet så har man sina bloggvänner. Man lär sig nya saker genom berättelser och vardagsnära tips eller hobbyer... Jag är så glad att jag började blogga i juli förra året. Ångrar inte en sekund av det!
Ha det gott och tack för kloka ord. Kramar!
http://frump.bloggagratis.se
Rut
30 januari 2008 19:29
Naturligtvis, med ålderns rätt och som en av de första som var från början räknar jag mig som en av din stora familj. Vi vet ju redan det mesta om varandra och fortsätter att följa utvecklingen.
Tusen varma jättekramar!
http://www.rut.blogg.se
Liv
30 januari 2008 19:52
Det ligger en hel del i det du beskriver. Jag har haft mycket glädje av både att formulera mig själv och framförallt ta del av andras bloggar och kommentarer. Kram till dig.
http://livslinje.bloggagratis.se
Monica
30 januari 2008 20:47
Visst är det så som du skriver och jag tycker det är lika intressant varje dag att gå in på mina bloggarkompisars sidor och läsa vad som har skett under dagen.
http://violett.bloggagratis.se
Cina
31 januari 2008 00:07
Ojojoj så rätt du har, det känns som man har kännt varandra i hela ens liv. Och vi som du säger aldrig har träffas, underbart är det o mitt liv har då förändrats mycket sedan jag började blogga. Jag har djupa dalar och höga berg, men när jag får mina dalar då peppar ni mig o när jag har mina toppar så glädjs ni med mig. Underbara är ni alla mina vänner. Tack för att du är min vän RUTH......
SUPERDUPERBAMSEKRAMEN!!!!
http://heavenladyn.bloggagratis.se
Lena
31 januari 2008 09:58
Det du skriver är så rätt så .... är så härligt att hälsa på hos sina nätvänner och läsa i deras blogg, det säger så mycket om livet överhuvudtaget och alla bjuder på sig själva!! Kramizzar från Lena
http://lenabirgitta.bloggagratis.se
Yvonne
2 juli 2008 18:17
Detta inlägg ahde du inne långt före jag kom in i familjen Blogg.;=)
Men visst har du rätt i varenda ord. Det känns gott att få berätta vad som är aktuellt för dagen. Diskutera kan man göra, men det ska vara utan nedklank och utan ifrågasättande.
Så tänker jag när jag skriver hos andra i alla fall. Och ännu har jag inte behövy neka någon av mina kommentarer från att bli publicerade hos mig. Det är gott att DU finns RUTH!!!!
http://trissemojs.bloggagratis.se