Man behöver inte bli en tråkig kärring även om man är 60 fyllda. Livet börjar ju vid 50 påstås det. Hur mycket sanning det ligger i det påstående får bli upp till varje individ. Själv känner jag mig gammal bara när jag tittar mig i spegeln så det försöker jag undvika. Lite problem med leder förekommer oxå i alla åldrar så det tror jag inte beror på min ålder. Inte lika snabb i vändningarna heller, men det skyller jag på att jag inte har någon brådska, och alla har ju inte det. Men attans om det gäller, då kan jag vara först "Ler". Gillar att sitta vid datorn och läsa andras Bloggar, skriver gärna kommentarer, roligare en att Blogga själv. Hemsidor har jag snickrat flera både för egen del och andras, det roar mig mycket, det krävs så lite för att roa mig, då är jag nog gammal, hmmm. Data är ett stort beroende för många, och den trenden har jag tagit till mig. Tv är bara bläää, krig svält och brott, både i verkliga livet och på film, det gör mig bara tungmodig. Det är alltid kul att råka komma med rätt replik i vissa samanhang, gärna lustiga och träffande. Gillar också att bjuda på mig själv och sprida glädje och skratt. Man blir nog aldrig för gammal för sådant som alltid har följt med mig genom åren. Är ej heller rädd för att göra bort mig, med andra ord en glad skit trotts åldern :-)!

Burken fortsatte att bråka senare på dagen, blev skitskraj. Skulle printa ut ett viktigt papper med inloggningsuppgifter till olika ställen, helt plötsligt så började filen göra kopior på sig själv, 47 blev det innan jag fick stänga med knappen på burken. Skulle försöka stänga ner outlooken, allt bara studsade och for hej villt. När jag satte på datorn i gen lät det så konstigt i burken, ett gnisslade och knorrade ljud. Gjorde 2 försök att starta, men näää, drog kontakten ur väggen och så fick den stå en timma. Då var allt frid och fröjd igen. Uppdaterade Norton och skannade hela hårddisken inget hittades. Får se nu om det kommer flera överraskningar. Känner på mig att det inte är slut med det här.

Fy vad min dator bråkade med mig i dag, hela tiden kom det upp en ruta för E-posten *verifiera lösenordet* det gav sig inte. Satte in flera valpbilder från i går på min kennelsida, skulle köra ut det på FTP:n, laddade inte upp höger sida. Slutade med att jag fick göra en systemåterställning till gårdagen, sedan så fungerade det. Knepigt värre, vad det nu kom sig. Visserligen så kommer det E-card mail, men öppnar dom inte, även mail med en Zip-fil, ingen text, det åker också i soporna och töms. Är så rädd att allt skall braka trotts att datorn bara är 1 ½ år, men man vet ju aldrig..

Ung livspartner ger ett längre liv. Så har vi också fått det bevisat att det är hälsosamt för kvinnor att gifta sig med en man som är yngre en hon själv. Ett sådant äktenskap ger kvinnan 16 % större chans till att leva längre, hur det nu kan komma sig ? . Kanske dags att byta ut sin gamla följeslagare då, för jag vill ju leva länge, fast man vet vad man har och icke vad man får. Näää, Arne får allt hänga med, han är en god gubbe och bråkar aldrig, så jag får finna mig i några års kortare livslängd, vad gör väl det om 100 år ?

I natt har det varit fullmåne, vargarna ylade i skogsbrynet och ugglorna hoade i fjärran. Månen lyste så skarpt och skapade mystifika skuggor runt husknutarna. Skärrad så drog jag filten över huvudet och läste en trollformel för att bli vän med det stora runda klotet mot den svarta natt himmeln som visade sig genom sovrums fönstret. Vet inte om det var spöken eller fladdermöss som skymtade i månens sken. Somnade så småningom och drömde mardrömmar, burrrr. Jag trivs inte vid fullmåne.

Se tidligare inlägg om fullmåne *HÄR*

Mel: Mors lilla Olle

Ruths lilla dator åt skogen gick,
mitt i programmet så sade det klick
svart bidde skärmen och minnet försvann,
den informationen kan ingen få fram.

Brummeli-brum vad det brummar där?
Det sprakar och gnistrar, ett jordfel det är!
Blixtarna blå i från burken det slå,
synd att jag här nu så ensam får stå.

Hyscheli-hysch vad det prasslar här?
fram väller pappret ur printern där!
Den har fått nippran av tecken så små,
jag tror att jag snart nu till sängen skall gå.

Jag köpte nya skor för ett tag sedan och kom att tänka på: kärleken är som ett par skor ! I början är de felfria, blanka och fina. Men med tiden blir de nötta, det gäller att underhålla dem. En del blir skönare ju mer man använder dem, fniss. En del trivs man aldrig med och då försöker man att få tag på nya. Förhoppningsvis passar de någon annan, och så vandrar man vidare på kärlekens stig.

Hade besök i dag av en pojke på 6 år med sin mamma. En mycket hjälpsam liten kille, skulle duka kaffebordet, duka av, borsta hundarna mm. När dom skulle åka så knöt jag soppåsen och bad han slänga den när dom skulle gå, med orden *Släng den där den hör hemma*. Vi stod och pratade och märkte inte att han satte sig i bilen med soppåsen. Väl hemma springer han och slänger den i tunnan, mamman undrade vad han slängde ? varpå pojken svarade * Hon bad mig slänga den hemma*.. Inte alltid så lätt när jag använde för han så konstiga termer..

~ Dom är för härliga dom små barnen ~