När jag var sketrädd och i upplösningstillståndet pga. en vidrig åska, resten av natten blev orolig inombords. Det hela startade när jag skulle lägga mig strax innan 1, såg blixter i fjärran, jaha då var det dags, larmade av och rusa ner för trappan och drog ut alla sladdar och kontakter som satt i väggen. Inom bara någon minut var hälvetet lös, blixt och muller var 4 sekund, många blixter fräste när dom nådde mark och smällen kom i samma stund, det var så huset skakade. Har inte varit med om ett sådant åskväder på många, många år. Vågade mig inte till fönstret för att se om grannhusen stod i lågor, låg och sniffade för att känna om det luktade brandrök, var som paralyserad, ensam i huset på andra våning med hundarna på första våning, dom skällde och var skiträdda dom också. Knäppte omsider på lampan för att gå ner och kolla efter rökdofter och prata med vovvarna då hade strömmen försvunnit. Då kom tårarna och maktlösheten, hur liten kan man bli när rädslan får makten och Tor får bestämma ? Kom mig ner, gluttade även på källardörren och sniffade, ingen rökdoft som tur var. Satte mig på golvet med hundarna tät intill mig, satt så tills åskan börja komma en bit ifrån, men somna sedan var svårt, sov nog bara 3 timmar denna natten.

MEN JISSES DETTA BLEV JU EN HEL NOVELL OM NATTENS MARA   

Dagen har varit sval och skön, mellan 20-24 grader, ingen sol. Har putsat fönster, städat köket och fått upp rena gardiner både i kök och datarum. Hoppas vädret blir det samma i morgon för då fortsätter jag i samma anda.

Kram till dig som har orkat läsa till slutet.