
Ja, nog är det bekymmersamt för mig med mina djur och fåglar. Denna hårt antastade skatan hade det inte lätt, att skrika på hjälp var det enda den kunna göra, vem skulle ge den hjälpen om inte Ruth. Som jag skrev i mitt första inlägg i dag så var det så otroligt mycket blommor av mina ampelväxter ute på altanen golvet, har kanske ett samband med denna skatas tappra försök att söka skydd ?? finner ingen annan förklarning. 8 - 10 skator hjälptes åt att pina denna sin artfrände, varför gör dom så ? Kunde ju inte låta detta fortgå så jag fick försöka fånga in den och ge hjälp, det var inte så svårt, den hoppade snabbt i väg på gräsmattan men jag var också snabb. Innan infångandet skedde så funderade jag febrilt vart jag skulle göra av den, det fick bli den lilla kojan på gräsmattan. Inredde med tidningspapper hämtade en stor gren och hakade fast där inne, och efter mycket funderande över vad jag skulle stänga öppningen med så blev det botten till en spjälsäng. Skatan satt tålamodigt på gräsmattan, chockad och omtumlad. Tror inte ögonen är skadade, annars så gjorde jag ingen större kontroll när den var så skärad, får kolla i morgon lite bättre. Nu får den bara vara ifred och lära sig att axeptera sin situation. Har satt in vatten och brödbitar, skall blöta upp lite hundfoder som ger bra näring. Får se om den klarar natten nu.
--------------------------------
Suck, ja ja, typiskt mig !
Inger Maryissa
2 september 2007 18:01
Men stackars lilla fågel !
Tänk att de kan mobba varandra också.
Den hade tur att ha dig som tog hand om den, även om den inte själv förstod det.
Hoppas den repar sig.
Så det var skatan som var svaret på gissningen i ditt förra inlägg ?
Skrattar i så fall gott åt min egen gissning.
Som du märker har jag gott om fantasi :-) :-)
http://www.ingermaryissa.se
Cina
2 september 2007 18:45
Men aj då en liten skatunge som blir mobbad för den är skadad, fy så elaka dom är.
Tur att den kom till dig annars hade det hackat ihjäl den.
Hoppas den klarar sig nu.
Kramen
http://heavenladyn.bloggagratis.se
Smeden Bengt
2 september 2007 18:59
Svaret i smedjan var fel! Godkänner svaren sen jag avsöjat de rätta!
Ditt inlägg här ger mig minnena till min barndom. Vad mkt fåglar och andra djur jag tog hand om till min mors förtvivlan. De kallade mig för lilla vetrinären. Ja det kommer nog med senare i min livshistoria.
Hoppas nu det går riktigt bra med den lilla skatan. Kram.
http://bengtalfred.bloggagratis.se
skogsfrun
2 september 2007 20:07
Kanske är det något fel på skatan eftersom de andra ger sig på den. Bra att du räddade den undan plågoandarna:)
http://barasaras
"Bettan"
2 september 2007 21:51
Hej vännen!
Ja se på fasen :) Usch va de är elaka mot den lilla parveln. Tur att den damp ner hos dig som har ett hjärta av guld. Annars hade den ju blivit fågel mat .... Blääk.
Nu är det åter jobb för min del imorgon. Febern har ju gett med sig, så det är bara att traska åter i arbetet.
Så har jag tur kanske ja hinner att blogga lite från jobbet imorrn :)
Kramis Bettan
http://grafikbettan.bloggagratis.se
Marianne
2 september 2007 22:12
Mobbing finns visst inom de flesta djurarter. Usch så obehagligt. Men skatan har nog kommit in på någon annan skatfamiljs revir. Du får släppa ut den där det inte finns andra skator i närheten.
http://ekoxenskennel
margus
2 september 2007 23:12
Du vet då hur du ska fylla tomrummet efter valparna...;)Nu får du jobb. Stackars den lille. Hoppas förstås på allt gott.
http://margus.bloggagratis.se